Puer

Smör tillhör en av de varor som stigit mest i pris. Nu svarar Arla, marknadsledande inom mejerivaror, på om priset kan komma att sänkas eller höjas.

Matpriserna har under de senaste åren stigit rejält. Några exempel på varor som blivit väsentligt dyrare är kaffe och smör. På bara ett år har smör blivit 26 procent dyrare i svenska matbutiker, enligt siffror från SCB.

Samtidigt har mejerivaror som mjölk, ost och ägg ökat i pris med 10,4 procent sedan februari 2024.

Ledande på den svenska marknaden för mejerivaror är Arla Foods, som fått mycket kritik för de höga priserna. Som producent av ett av Sveriges mest populära smör, Bregott, säger Max Wallenberg, Arlas presschef, att reaktionerna på priserna inte kommer som någon överraskning.

– Jag förstår om man som konsument reagerar på matpriserna och att mejeri sticker ut. Jag förstår att det svider i plånboken för dem med små marginaler, men vill vi vill ha svensk mat på bordet även i framtiden så måste svenska mjölkbönder få skäligt betalt. Det hoppas jag att konsumenter förstår, säger Wallenberg i en intervju med tidningen Dagligvarunytt.

Under 2024 ökade Arla ersättningen till bönderna med 28 procent. Samtidigt täcker inte mjölkproduktionen globalt efterfrågan.

– Det gör 2024 speciellt och visar att många bönder runt om i Europa är osäkra på framtiden. Lantbrukare har en horisont på 20 till 30 år när de gör sina investeringar. Förutsättningarna kan inte ändras från ett år till ett annat, fortsätter Wallenberg.

Kan Bregott bli billigare? Arla svarar
Kvar återstår frågan om vilket håll matpriserna kommer att dra åt i framtiden. Arla ger dessvärre inga muntra besked för den som hoppas kunna spara in lite pengar på hushållskassan.

– Om inte priset går ner till bönderna kan vi inte göra stora prissänkningar. Och det här är en balansgång för oss. Konsumenterna måste ha råd med våra produkter, samtidigt värnar vi ett livskraftigt lantbruk och ersättningen till våra ägare mjölkbönderna. Som marknadsledare kan jag inte uttala mig om prisutvecklingen de närmaste månaderna, men över tid tror jag att vi alla måste acceptera att en större andel av hushållskassan läggs på livsmedel, säger Wallenberg till Dagligvarunytt.