Puer

Efter ett långt arbetsliv inom vården hade Kerstin Joelsson-Wallsby, 68, till slut nått en punkt där kroppen inte längre orkade. Trots 43 år i arbetslivet blev pensionen betydligt lägre än många kanske föreställer sig.

– Vid 62 var kroppen och orken slut, säger Kerstin, som tidigare arbetat som undersköterska. Hennes erfarenhet av ett långt yrkesliv inom vården har blivit en del av den aktuella diskussionen om hur pensionssystemet påverkar människor med fysiskt krävande arbeten.

I dag får Kerstin omkring 15 000 kronor i månaden i pension, enligt Expressens uppgifter som återges i den aktuella artikeln. Frågan som väcks är hur personer med tunga yrken ska kunna arbeta längre när kroppen redan säger ifrån flera år före den ålder som pensionssystemet pekar ut som riktmärke.

Riktåldern är nu en del av pensionssystemet

Från och med 2026 har riktåldern fått en tydligare roll i det svenska pensionssystemet. För åren 2026–2032 är riktåldern 67 år. Den är inte en tvingande pensionsålder, men påverkar bland annat när olika delar av grundskyddet kan börja betalas ut.

Pensionsmyndigheten betonar samtidigt att människor har olika förutsättningar för att arbeta längre. Myndigheten skriver att pensionen för de flesta blir högre ju längre man väntar med uttaget, eftersom man både tjänar in mer och fördelar pensionen över färre år.

Ett års arbete efter 67 kan enligt Pensionsmyndighetens exempel ge omkring 1 900–2 300 kronor mer i pension per månad före skatt för en person med genomsnittlig lön. Men möjligheten att fortsätta arbeta är långt ifrån densamma för alla yrkesgrupper.

”Alla kan inte jobba längre”

Det är just här kritiken mot riktåldern kommer in. Kritiker menar att systemet riskerar att slå olika beroende på vilket yrke man haft under livet.

För den som har haft ett stillasittande arbete kan ytterligare några år på arbetsmarknaden vara möjliga. För den som arbetat många år inom vård, omsorg eller andra fysiskt krävande yrken kan situationen vara en helt annan.

Kerstins berättelse blir därför ett konkret exempel i debatten: 43 år i arbetslivet – men kroppen satte stopp redan vid 62.

Samtidigt är det viktigt att skilja på riktålder och skyldigheten att arbeta. Pensionsmyndigheten uppger att man själv kan välja när man vill börja ta ut sin allmänna pension, inom de åldersgränser som gäller för ens årskull.

Kerstin Joelsson-Wallsby är i dag 68 år och beskrivs som pensionerad undersköterska. Hon har tidigare arbetat inom bland annat sjukvården och hemtjänsten. SVT Nyheter

Hennes historia sätter fingret på en fråga som blir allt mer aktuell: Hur ska ett pensionssystem som bygger på längre arbetsliv fungera för dem vars kroppar inte håller hela vägen till riktåldern?