Puer

HARMÅNGER. Jimmie Prahl arbetade på sjukhuset när han tog emot sin skadade kollega – och vän. Hennes ombyte ligger kvar i skåpet.

– Det här är nog det absolut värsta jag har varit med om, säger han.

På lördagen arbetade Jimmie Prahl som tjänstgörande sjuksköterska på akutmottagningen på Hudiksvalls sjukhus.

Strax innan lunchtid kom larmet in till akuten.

En patient hade fått ett traumatiskt hjärtstopp efter att ha blivit våldsutsatt.

Samtidigt som patienten var på väg in fick Jimmie Prahl och hans kollegor rapporter om ålder och skadeläge och hörde också att det rörde sig om en kollega.

– Det gjorde att jag kunde förbereda mig mentalt på att det här kunde vara en person jag är personligt bekant med, säger han.

Under tiden som hon vårdades för sina skador, som orsakats av ett vasst föremål, höll han sig professionell.

Hon dog senare av sina skador.

Så här dagen efter, hur var det att ta emot en kollega på det sättet?

– Jag har jobbat inom ambulanssjukvården samt inom anestesi och akutvård växelvis i ungefär 25 år. Och det här är nog det absolut värsta jag har varit med om ur personlig synvinkel, eftersom jag var personligt bekant med den nu bortgångna kollegan både utanför och i tjänst.

– För mig, så här i efterhand, är det en otroligt blandad sorg och tragik.

Passerar mordplatsen dagligen
Dådet väcker också frustration över hur bristfällig samverkan är mellan de olika myndigheterna. Jimmie Prahl tror på tydligare förutsättningar och uppluckrade gränser.

Nu hoppas han på förändring.

– Jag önskar att vi, med all energi från den sorg jag i dag känner, verkar för att få fram mer information så att vi kan samverka på ett riktigt sätt och får de förutsättningar som behövs för att vi inte återigen hamnar i den här situationen.