Puer

Två brutna armar, knäckt näsa, spräckt käke och hjärnskakning. Det blev resultatet när Lucas testade kompisens elsparkcykel. Och han är inte ensam: Allt fler barn skadar sig i olyckor med fordonet.

Mamma Manja Buitenweg, som bor i Molkom, berättar om julidagen för snart ett år sedan när hon såg sin son Lucas komma gående helt nedblodad.

– Hans armar hängde åt olika håll. Jag kommer ihåg exakt, jag kommer aldrig att glömma, säger hon.

En stund tidigare hade då 12-årige Lucas, som blir 14 i september i år, testat sin kompis elsparkcykel. Han var på väg ner för en backe när den började rycka okontrollerat – sedan blev allt svart.

Han vaknade i ett dike och fick syn på sina sneda armar.

– Jag blev jätterädd och fick panik, säger han.

Bröt käken
Lucas fick vårdas på sjukhus i flera dygn. Det var bra att han hade haft hjälm, enligt läkarna. Båda hans armar var brutna, likaså hans käke och näsa. En bit av hans tand hade gått av och han hade hjärnskakning samt flera stora skrapsår. I och med att han skulle genomgå en käkoperation fick han bara äta flytande föda i fyra veckor.

– Jag kommer ihåg det som igår, säger Lucas.

Sjukhuset ser fler skadade barn
Han är inte ensam. På akuten i Lund och Malmö har personalen märkt av ett ökat antal traumalarm i samband med elsparkcykelolyckor. Bara de senaste två åren är det fler barn och unga som behöver vård, vissa så unga som sju år, enligt iva-sjuksköterskan Catrine Wenger. Hon är en av dem som kan kallas in för att ta hand om de svårt skadade.

– Det är en väldigt tråkig utveckling. De här elsparkcyklarna är inte gjorda för barn. Det är för höga styren på dem och många går i högre hastigheter än vad som är tänkt. Barnen har dessutom inte ett utvecklat konsekvenstänk, och har för lite trafikvana, säger hon.

Ibland är det ett sår som behövs sys, eller så är det en arm som är bruten. Men barn kan också komma in med svåra ansiktsfrakturer, vilket innebär att ansiktsskelettet har gått itu, samt svåra skall- och hjärnskador – både lindriga och livshotande.

– Det är mycket lidande, både för den drabbade och för familjen. Även för den eventuellt andra parten som varit inblandad i olyckan, säger Catrine Wenger.

”Oroliga för den här utvecklingen”
På akutmottagningen på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna, där de tar emot patienter med skador från 0-14 år, ser de samma utveckling, enligt Viktoria Bove, sektionschef för barnakuten.

– Det som märks väldigt tydligt för oss är att det oftast blir ett traumalarm i samband med olyckorna. Det drar ju väldigt mycket resurser.

Hennes kollegor vittnar om att det är fler barn än tidigare som har kroniska tillstånd efter att ha drabbats av hjärnblödning till följd av denna typ av olycka, berättar Viktoria Bove.

–⁠ De är väldigt oroliga för den här utvecklingen. Man kan behöva rehabilitering i flera år framåt och kanske aldrig kan bli den person man var innan olyckan. Det är dock inte vanligt, men det är en av de allvarligaste konsekvenserna.

Dessutom kan barnet få skador i buken på grund av att de har fått styret i magen – till exempel lever- eller mjältskador.

Att skadorna kan bli så allvarliga har att göra med den höga hastigheten man kan komma upp i med en elsparkcykel, till skillnad från när man tar sig fram på en vanlig cykel.

– Ofta har de ju tyvärr inte hjälm heller. Vi är mer vana med att barn har hjälm när de cyklar.

Vill se åldersgräns
Enligt Transportstyrelsen var det sju personer som omkom och 6 624 personer som skadades i elsparkcykelolyckor förra året. I statistiken syns dock inte de fotgängare eller cyklister som skadas i krockar med fordonet.

– Vi vet ju att det finns både svårt skadade och avlidna i den gruppen också, säger Catrine Wenger.

För vissa kan elsparkcykel vara ett bra pendelalternativ, menar hon. Men i och med Sveriges nollvision, att ingen ska dö eller skadas i trafiken, behöver användandet av elsparkcykel regleras tycker hon.

– Vi kan inte ha den här utvecklingen där vi årligen har i princip en 30-procentig ökning av antal elsparksolyckor. Jag tycker det är förfärligt faktiskt. För det är människor som dör och blir svårt skadade.

Vad skulle behövas för att stoppa utvecklingen?

–⁠ Jag tror att det hade varit bra med en åldersgräns, som i våra grannländer, och hjälmtvång för alla. Men vad som i praktiken skulle generera mindre antal olyckor vet nog polisen bättre, säger Catrine Wenger.

Viktoria Bove lyfter även hastighetsbegränsning som en åtgärd.

– Och så har inte barn något konsekvenstänk. De förstår inte hur farligt det är att åka fort. Inte tonåringar heller.

Hon önskar att föräldrar tänker till en extra gång innan de ger sitt barn tillgång till en elsparkcykel.

– Är mitt barn mogen och redo för ett fordon som kan åka så här fort? Det skulle jag vilja att man tänker på. Och att man verkligen gör sitt bästa för att se till att de använder hjälm.