Puer

Minea firade studenten med sin bebis på armen. Cecilia blev mamma vid 47. Vad är egentligen skillnaden på att skaffa barn tidigt eller senare i livet?

– Folk har så mycket åsikter om när man ska skaffa barn, men den perfekta åldern finns inte, säger Minea Kungberg som blev gravid som 16-åring.

Hon låste in sig på skoltoaletten och tittade ner på graviditetstestet.

De två strecken visade positivt.

Minea Kungberg var 16 år och kände hur paniken sköljde över henne, att bli mamma fanns verkligen inte med i hennes planer.

– Det var en jättestor chock. Jag visste inte hur jag skulle navigera i det eller vad jag skulle göra, säger Minea Kungberg från Bålsta.

Men så fort hon låg på britsen under det första ultraljudet och såg den lilla kroppen på skärmen, visste hon ändå vad hon skulle göra. Hon skulle behålla barnet.

– Jag byggde snabbt ett band till bebisen. Jag var fortfarande rädd, men samtidigt jätteglad över det som hade hänt.

Men alla delade inte hennes glädje, och för många i Mineas omgivning var beslutet inte lika självklart. Folk gav elaka blickar och hon förlorade snabbt många vänner.

– Det var knappt någon som sa grattis, till och med lärare sa att jag ”fick skylla mig själv”. För att inte tala om alla elaka kommentarer på Tiktok.

Några månader senare födde hon dottern Elise, var mammaledig ett år och gick sedan tillbaka till skolan för att avsluta gymnasiet.

– Det var jättetufft att bolla skola och barn, man får ju inga vabbdagar när man studerar. Jag hade inga sparade pengar så man jobbar ju lite i uppförsbacke. Det är svårt att bygga det livet som de som skaffar barn senare kan få.

Men Minea klarade studierna. På studenten bar hon sin tvååriga dotter på armen och hade studentskylten ”Klassens milf” runt halsen.

Att bli förälder så tidigt blev inte det liv hon hade planerat, men det blev ett liv hon älskar. I dag är hon 20 år och väntar sitt andra barn med sambon Jojje.

– Fördelarna med att vara mamma har vägt tyngre än nackdelarna. Jag värdesätter familjelivet mer än att resa och festa som andra i min ålder.

Blev mamma och mormor samtidigt
Cecilia Berglund, 50, från Stockholm vet hur det är att bli mamma i två helt olika skeden av livet.

Första gången var hon 23 år. Tjugofyra år senare blev hon både mormor – och mamma igen.

– Så både jag och min äldsta dotter har småbarn nu, haha.

Hon upplevde ingen större skillnad vare sig under graviditeten eller den första tiden som småbarnsförälder.

– Det var en lika stor omställning och lika jobbigt med vaknätter när jag var 23 som när jag var 47.

Däremot tycker hon att hon blivit en lugnare förälder med åren.

– Jag är mer avslappnad, trygg i mig själv och har tagit allt lite mer ”mañana”.

Klimakteriet påverkar
Den största skillnaden har kommit först nu. Samtidigt som dottern fyllt tre har Cecilia själv klivit in i klimakteriet.

– Att ha en väldigt aktiv och kavat treåring som vill göra saker hela tiden, medan man själv är rätt slutkörd med hjärndimma och allt vad klimakteriet har att erbjuda, det är den största utmaningen med att få barn sent.

Medan Minea möttes av kritik fick Cecilia nästan bara hejarop under graviditeten. Många beskrev det som ”ett mirakel”. Inte heller har hon grubblat över att hon kanske kommer att få färre år tillsammans med sin dotter än en yngre mamma.

– Ingen kan veta vad livet bjuder på. Det kan ta en lycklig eller olycklig vändning oavsett ålder. Jag kanske är naiv, men jag tänker inte i de banorna. Jag är frisk och aktiv och lever i nuet.

Fler som blir mammor efter 45 än innan 19
Skillnaden i hur de två mammorna blivit bemötta kan också spegla hur normen ser ut i dag. Samtidigt som tonårsmammorna blir allt färre fortsätter antalet kvinnor som får barn senare i livet att öka.

Under 2025 fick 543 kvinnor som var 45 år eller äldre barn, medan 266 kvinnor som var 19 år eller yngre blev mammor.

– Det beror framför allt på hur samhället är uppbyggt, säger Ann-Zofie Duvander, professor i demografi vid Stockholms universitet.

Hon pekar på att många först vill utbilda sig, etablera sig på arbetsmarknaden och hitta en partner innan de skaffar barn, vilket kan ta tid. Eftersom föräldrapenningen baseras på inkomsten före barnets födelse väljer många också att vänta tills de har en stabil ekonomi.

Utvecklingen förändrar också samhället. Samtidigt som den leder till mer resursstarka föräldrar ökar behovet av fertilitetsbehandlingar och vård anpassad för äldre gravida, enligt Ann-Zofie Duvander.

Det är något Cecilia Berglund har egen erfarenhet av.

– Risken för kromosomavvikelser är högre i min ålder. Jag hade tidigare varit gravid med ett barn som hade en sådan avvikelse och tvingades göra en sen abort. Det var en fruktansvärt jobbig upplevelse och jag hade accepterat att jag aldrig skulle bli mamma igen. Men så hade livet andra planer för mig ändå.

”Får älska henne länge”
Trots att Minea och Cecilia fick barn med 30 års mellanrum är de överens om en sak: Den perfekta tidpunkten att bli förälder finns inte. Båda älskar att vara föräldrar i den fas av livet där de befinner sig.

– Det är underbart att vara en ung mamma. Vi leker jättemycket och Elise har blivit som en liten mini-bästavän, säger Minea.

Dessutom hoppas hon att hon och Elise kommer att kunna relatera till varandra genom hela livet på ett annat sätt än om åldersskillnaden varit större, säger hon.

– Men det allra bästa är ju att jag förhoppningsvis får leva ett långt liv med henne och älska henne längre än vad jag hade gjort om jag fått henne när jag var äldre.

Cecilia är lycklig med att vara småbarnsmamma som 50-åring:

– Det är underbart, jag är trygg och säker i mitt föräldraskap och att ha ett litet barn håller mig ung, jag älskar mitt lilla mirakel så mycket.