Puer

VAGGERYD. Åttaåringar som slåss med saxar, skriker hora och biter lärare.
På Östra skolan har ett helt lärarlag sjukanmält sig – de är fullständigt slutkörda – aftonbladet.se

– Jag orkar inte gå till jobbet varje dag och bli kallad för fitta, hora och kärring.
Det är höstlov. Stora delar av skolan står tom, men på gården leker barnen som vanligt. De gungar, skrattar och skriker.

Till synes en skola helt utan bekymmer. Men för lärarna i årskurs två är verkligheten en annan.

En säger att hon gråter varje dag på lunchrasten.

En annan beskriver hur man totalt tappat kontroll över barnen. Hon liknar klassrummet vid William Goldings roman ”Flugornas herre”.

Barnen är åtta, nio år gamla. De lyssnar inte på de vuxna. När de inte får som de vill skriker, slåss och bits de.

Förra veckan sjukanmälde sig ett helt lärarlag. De planerar att inte komma tillbaka förrän efter höstlovet.

De känner sig utmattade och fullständigt slutkörda.

Situationen i Vaggeryd har fått stor uppmärksamhet i media. Inte minst efter att 66 anmälningar om hot och våld mot lärare på Östra skolan lämnats in till kommunen bara sedan augusti, rapporterar Jönköpings-Posten.

Hur hamnade kaoset i de yngsta barnens klassrum?

På en parkbänk vid gångstråket nära Preem-macken sitter Maria Bergman.

Hon är mormor till en flicka på skolan och hon är förfärad. Om eleverna nu slåss med saxar och vässade pennor – vad blir nästa steg?

Maria berättar att hon är besviken. Kritisk till lärarnas beslut att gemensamt sjukanmäla sig och stanna hemma hela veckan innan höstlovet.

– Det är ett svek att de inte orkar stanna kvar och lösa situationen. Att de bara ger upp och lämnar över till vikarier.

Flera föräldrar har känt att problemen på skolan legat och pyrt. De funderar på om dagens lärare känner sig så maktlösa att de inte kan sätta gränser.

Maria funderar på om de har mandat att sätta ner foten. Hur högt får man höja rösten och ta tag i ett barn för att lugna ner det utan att det räknas som en kränkning?

Utanför den pausade förskolan Tallbacken i Skillingaryd står kommunens verksamhetschef för grundskolan, Jessica Schönbeck.

Här arbetar numera kommunens barn- och utbildningsförvaltning. De flyttade hit efter att förskolan stängde på grund av för få barn.

Jessica Schönbeck vill göra det klart att förvaltningen ser allvarligt på situationen på Östra skolan.

Hon vet att lärarna länge kämpat med att möta flera elevers svåra behov. Och till slut blev situationen ohållbar.

– Till en början förstod vi inte digniteten på problemet. Det gör vi nu. Samtidigt tror jag inte att det här är ett Östra skolan-problem, utan ett generellt skolproblem. Ett samhällsproblem.

Hon resonerar högt med sig själv.

Vilka utmaningar har dagens barn? Är barnen mer individualistiska och hur anpassar vi skolan efter det? Kan alla barn hantera motgång, konflikter och krav? Kan vi kräva att alla barn ska ha exakt samma läroplan och lärotimmar? Vad gör man med de barn som blir översköljda av stimuli och som inte kan anpassa sig till gruppen?

Jessica Schönbeck tror inte att det finns en orsak till att situationen på Östra skolan blivit som den blivit.

Men hon ser flera förändringar i samhället – bland annat att barnen får allt färre tillfällen att öva på det sociala samspelet.

– Man leker inte med varandra som förr. Barnen får inte samma frihet att vara ute och hitta på egna lekar, och därmed inte heller träna på att lösa konflikter. När de sedan kommer till skolan betraktas konflikterna som kränkningar som vuxna måste reda ut. Men hur ska barnen då lära sig skillnaden på konflikt och kränkning?

Jessica Schönbeck skakar på huvudet. Det är svåra frågor hon ska besvara och hon vill inte bli missförstådd.

Enligt henne är det inte barnen, föräldrarna eller lärarna som ska beskyllas. Hon kan bara konstatera att skolan i dag kan vara en svår plats för många elever.

– Det är intressant att vi i dag bygger lekplatser med mjuka underlag för att barnen inte ska slå sig. Ingen vill så klart att barnen ska göra sig illa, men jag tror att de kan påverkas av att inte exponeras för hur ont det kan göra att ramla. Det kan i sin tur påverka deras förståelse för hur ont det gör att bli knuffad eller såra.

Dessutom ser hon att dagens disciplinära åtgärder som skolan har till sitt förfogande inte riktigt fungerar i praktiken. I alla fall inte mot små barn.

Hon lyfter att lärarna har rätt att visa ut en utåtagerande elev ur klassrummet.

– Men vart ska den eleven ta vägen? Man kan inte bara släppa ifrån sig en åttaåring i korridoren?

Jessica Schönbeck blir tyst. Hon funderar. Skolan i dag ställer likartade krav på alla barn – oavsett förutsättningar.

Alla förväntas kunna passa in i den teoriska världen. De ska kunna analysera, läsa mellan raderna och tillbringa lika många timmar i skolbänken.

– Jag säger inte att skolan var bättre förr. Då slogs många elever ut och fick gå direkt ut i arbetslivet. Det fungerade för vissa, men inte för alla. Men inte heller i dag får alla barn möjlighet att lyckas. Barn som inte klarar skolan blir klassade som att de har problem. Och vad gör det med en människa att hela tiden känna att man misslyckas?